Idag känner jag mig som ett monster, fast jag egentligen inte vill.
Både William och Oliver vaknade redan vid 5(!!!), Oliver för att han var snorig och William för att han måste pressa upp ögonen så fort det blir ljust ute.
Avskyr de där dagarna då man känner hur irritationen kryper i kroppen... Man ser allt som egentligen kanske inte syns, katthår som virvlar runt på golvet, full tvättkorg, leksaker överallt, disk på hela diskbänken m.m
Ja, i vanliga fall så retar jag mig inte på det, men just idag när man lider av akut sömnbrist då... då blir jag ett monster.
Det blir till att städa hemma idag, William hjälper nog till.

Vid lunch blir det besök på S-tälje sjukhus med William och hans (j*kla) förkylningsastma.
Han har nu haft förkylningsastma sen han var strax över halvåret och fått airomir och pulmikort sen dess (i omgångar).
Olika läkare vid alla besök och alla säger olika...
Vi får väl se vad som sägs den här gången.

En termos kaffe med extra långt sugrör ska nog få mig att vakna ordentligt ;)